Sommaren har utanpåsolglasögon från Clas Ohlson och sockar i sandalerna. Den är kanske inte vackrast i världen längre, men känner sig bekväm i sin nonsensfria gråhet.
Sommaren har börjat ta hand om sig själv. Låter regnet komma, bryr sig inte om temperaturen.
Just i detta nu trivselpromenerar sommaren bland gamla träkåkar i Eksjö i småland och tänker att någon annan får ta hand om alla skitväder runtomkring i landet.
Sommaren som hela livet hållit sig utanför, vill veta hur det ser ut där inne i husen. Hur levde människorna där, vad roade de sig med under alla år som sommaren tampades med höst, vinter och vår?
Därför har sommaren betalat femtio kronor för att gå på visning i den Aschanska gården i Eksjö. Ett välbevarat borgarhem från förra seklets början.
En mustaschprydd guide i tidsenliga kläder berättar inlevelsefullt om människorna som levde här.
Allt började med en garvare, Felix Aschan, som startade eget och blev förmögen.
Sommaren intar en intresserad posé, lyssnar och ser sig storögt omkring.
Efter Felix död styrde änkan Hedda Aschan familjen med järnhand, så till den milda grad att hon saboterade alla barnens förhållanden. Hon fick följdaktligen inte heller några barnbarn.
Ett kontrollfreak i klass med vintern, tänker sommaren tyst för sig själv.
1984 dog den sista medlemmen i familjen Aschan och huset lämnades därefter över till en stiftelse som sett till att inte hålla det up to date.
Guiden berättar att vartefter de Aschanska barnen gick bort lämnades deras rum orörda och visar upp en halvfull vinflaska från 1920-talet.
Matsalsbordet står uppdukat med det brittiska finporslinet, som om familjen väntar besök. Sommaren, som mest har sett papptallrikar på svenska grillplatser, blir förstås mäkta imponerad.
Elektricitet var något märkvärdigt. Väl synliga skrytkablar skulle den färdas i.
 |
| Tack till Sommar-Martha, som har tagit alla fina bilder |
Det finns ingen ände på överdådet. Allt är pråligt och guldigt, till för att bekräfta en överklassstatus.
Sommaren, som föredrar det mer jordnära svenska campinglivet, börjar längta ut.
Efter detta inomhusbesök i en svunnen borgerlig epok sätter sig sommaren ner och känner sig ganska stolt över all sommar som den gjort.
Stolt över att såväl pigorna i borgarhemmen som kungligheterna i slotten och alla som kommit hit från länder med helt andra somrar har fått dela lika på samma svenska lagomsommar.
