Till Vaxholm med Waxholm

Mamma ville till Vaxholm. 

Klart man ställer upp.

Plikten kallar till chokladtårta på fiina Vaxholms Hembygdsgård.    

En rätt avlägsen släkting till andra hembygdsgårdar jag mött. 

Det var en fiin dag. En dag att föreviga.

Som en bil (?) för den som vill framkalla huvudvändningar och se världen i underifrånperspektiv. 

Detta är en av blott 1800 tillverkade Renault Sport Spider.

På väg till vår Waxholmsbåt fick vi se en prickig taxibåt.

Googles smarta (?) bildrobot gjorde en kreativ panoramabild av två bilder på denna båt.

På vägen hem hamnade vi mitt i kanoneld från Skeppsholmen och blev närapå nedtrampade av rusiga rojalister, men det var långt efter att min smarta (?) telefon abdikerat efter en svår batteriförlust.   

Nationaldagen, klädd i svart och vitt

Föräldrar från norr på besök. Man vill visa det finaste av staden på självaste nationaldagen.

I Haga finns det sköldpaddor som blir till prinsessor om de får en en puss. 

I Solna finns det inga prinsessor. Bara byggarbetare. Det hjälper inte att pussa dem.

Nationalarenan hade något viktigt att säga, men ingen var där för att lyssna.

Vår 400:e cache

Det var en fin dag att fira #400 på.

I bakgrunden syns Sätras karakteristiska vattentorn. 

En av tjusningarna med Geocaching är att man får se så mycket på vägen till nästa.

Har hon hittat den, är det nummer 400?!

Nä, det var ett par sniglar som skulle fotas, 

Högst uppe på berget fanns det en cache förstås, det var nr 398.

Och fin utsikt över Sätrabadet. Där blev det kaffepaus sen. Ingen hets mot den 400:e.

Nr. 399 avslöjade att det var här som kultsåpan Tre Kronor spelades in, känns det bekant?

Den 400:e låg vid en kennelklubb, under ett av tre dass. 

Det var också en upplevelse, att krypa omkring där.